Robin står framför spegeln och har i dubbelt så mycket hårgelé som vanligt, dessutom har han en massa spray efter det. Tanken som igår slog honom på McDonalds gick snabbt tillbaka till att de inte vore så dumt med en flickvän i alla fall eftersom de fanns en hel del likheter; Konstant umgänge, något att bara hänga med och kunna dela alla sina tankar med. Nästan alla åtminstone. De som inte kunde såra. Dessutom skulle Calle bara vara här några dagar till.

Gårdagens kväll hade gjort att han hade ett brett leende på läpparna när han vaknade. Inte för att han tänkte på Emilia eller Calle, utan för att han var så enormt lycklig inombords. Allt kändes bra; Hans trötta ögon fick en rå sexig het intensiv blick som passade perfekt till hans rufsiga morgonkalufs. Och än så länge var han fortfarade på samma humör.

Efter att ha belastat håret med alla möjliga produkter och använt tre olika sorters deodoranter halvsprang han till sovrummet och tog på sig de gråa jeansen, för att han kände att de  var de enda som skulle passa till den färgstarka t-shirten han hade på sig. För den kunde han inte ta av sig nu, då skulle håret bli förstört. När Robin på fönsters reflektion slog det honom hur lik hans frisyr han nästan har varje morgon, anledning till att han fixade till håret var att de skulle se ut så hela dagen, så han kunde han sin morgonfrilla klockan åtta på kvällen.

När han kom fram till bion var Emilia redan där. Det var första gången på fem dagar som han såg henne. Den här gången kände han sig inte de minsta nervös utan vart bara glad och kramade om henne, tack och lov med respons. Värmen spred sig och det verkade lättade upp stämningen rejält för redan nu hade Emilia ett brett leende på läpparna. Det leendet kändes så äkta att Robin tänkte att hon kan inte vara otrogen, och om hon nu är det så är chansen att jag lyckas ta över henne gigantisk. I så fall har jag henne. Det var nästan så att han önskade att hon skulle ha pojkvän för att då skulle han få ett bevis på att han var någon speciell och värd mer än någon annan, att han var så mycket bättre att hon var beredd att såra någon för att få tillbringa tid med honom.

“Det stod att du var upptagen på Facebook?” sa Robin frågade, lite för hastigt tänkte han efter att han frågad ställde och fick ur sig att hon inte behövde svara på frågan. Dock kom det lustiga i hennes svar där hon berättade att det var för att hon inte orkade med nya vänner som la till henne hela tiden, de allra flesta killar som hon inte hade någon aning om vilka de var.

Samtidigt som det var en lättnad var det som att han inte längre var lika speciell, utan att han lika gärna kunde vara någon som hon vara leker med utan att något att förlora.

Inne på bion var de nästan fullsatt, och fastän filmen verkade värdelös på pappret var den riktigt bra. Om det berodde på att den varit så överdrivet romantisk att Emilias hand hade sökt sig till Robins eller för att den var faktiskt var bra, eller både och för den delen, visste han inte. Men två saker visste han nu. Ett - Att hålla Emilias lena, smått svettiga hand, var mysigare än vad det låter. Två - Att efter ikväll var han kär på riktigt. Det bara var så.

Robin står framför spegeln och har i dubbelt så mycket hårgelé som vanligt, dessutom har han en massa spray efter det. Tanken som igår slog honom på McDonalds gick snabbt tillbaka till att de inte vore så dumt med en flickvän i alla fall eftersom de fanns en hel del likheter; Konstant umgänge, något att bara hänga med och kunna dela alla sina tankar med. Nästan alla åtminstone. De som inte kunde såra. Dessutom skulle Calle bara vara här några dagar till.

Gårdagens kväll hade gjort att han hade ett brett leende på läpparna när han vaknade. Inte för att han tänkte på Emilia eller Calle, utan för att han var så enormt lycklig inombords. Allt kändes bra; Hans trötta ögon fick en rå sexig het intensiv blick som passade perfekt till hans rufsiga morgonkalufs. Och än så länge var han fortfarade på samma humör.

Efter att ha belastat håret med alla möjliga produkter och använt tre olika sorters deodoranter halvsprang han till sovrummet och tog på sig de gråa jeansen, för att han kände att de  var de enda som skulle passa till den färgstarka t-shirten han hade på sig. För den kunde han inte ta av sig nu, då skulle håret bli förstört. När Robin på fönsters reflektion slog det honom hur lik hans frisyr han nästan har varje morgon, anledning till att han fixade till håret var att de skulle se ut så hela dagen, så han kunde han sin morgonfrilla klockan åtta på kvällen.

När han kom fram till bion var Emilia redan där. Det var första gången på fem dagar som han såg henne. Den här gången kände han sig inte de minsta nervös utan vart bara glad och kramade om henne, tack och lov med respons. Värmen spred sig och det verkade lättade upp stämningen rejält för redan nu hade Emilia ett brett leende på läpparna. Det leendet kändes så äkta att Robin tänkte att hon kan inte vara otrogen, och om hon nu är det så är chansen att jag lyckas ta över henne gigantisk. I så fall har jag henne. Det var nästan så att han önskade att hon skulle ha pojkvän för att då skulle han få ett bevis på att han var någon speciell och värd mer än någon annan, att han var så mycket bättre att hon var beredd att såra någon för att få tillbringa tid med honom.

“Det stod att du var upptagen på Facebook?” sa Robin frågade, lite för hastigt tänkte han efter att han frågad ställde och fick ur sig att hon inte behövde svara på frågan. Dock kom det lustiga i hennes svar där hon berättade att det var för att hon inte orkade med nya vänner som la till henne hela tiden, de allra flesta killar som hon inte hade någon aning om vilka de var.

Samtidigt som det var en lättnad var det som att han inte längre var lika speciell, utan att han lika gärna kunde vara någon som hon vara leker med utan att något att förlora.

Inne på bion var de nästan fullsatt, och fastän filmen verkade värdelös på pappret var den riktigt bra. Om det berodde på att den varit så överdrivet romantisk att Emilias hand hade sökt sig till Robins eller för att den var faktiskt var bra, eller både och för den delen, visste han inte. Men två saker visste han nu. Ett - Att hålla Emilias lena, smått svettiga hand, var mysigare än vad det låter. Två - Att efter ikväll var han kär på riktigt. Det bara var så.