Robin hade inte sovit på hela natten, istället hade han gått runt i huset och tagit undan allt skärp i fall någon skulle komma. Det kändes som det var behövligt nu, han orkade inte vara ensam. Det spelade ingen roll vem, bara han slapp sitta här själv.

Ute på balkongen var det kallt, ruggigt. Regn istället för snön som hade fallit de senaste dagarna. Guds blåsa måste vara enorm. "God is good".

Han drog in cigarettröken gång på gång. För första gången någonsin hjälpte det inte. När Robin hade kommit in på sin femte gav han upp det företaget och gick in till kylen och hämtade en absolut vodka och blandade med cider. Mixen resulterade i något som smakade för jäkligt, inget han brydde sig om. Förhoppningarna om att någon skulle komma över hade redan försvunnit, så att bli full gav ingen skada alls. Det gjorde bara att han kom ifrån sin hemskt patetiska vardag. Att han aldrig lyckades med något.

På Spotify spelade han en slags techno, fast mycket snabbare. Speed-techno brukade han kalla den, fast egentligen hette den något annat, det brukade alla musikfreaks säga. Utan att bry sig om att han satt inne tände han en cigg till och just som skulle dra ett nytt bloss hände det omöjliga.

Pling plong. Det var dörrklockan. Precis när han öppnade dörrklockan svartnade det för honom, allt minne var borta. Han var veck.