Ensamhetens högtid a.k.a. Julen DEL 7
Den frukost som han brukade älska smakade äckligt den här morgonen. Trots att smaken fanns där var den ungefär lika tilltalande som de sura uppstötningarna som kan komma när man ätit för mycket pizza, liksom att smaken finns där men den är bara äcklig. Hans rus han fått i duschen igår verkade ha varit kortvarigt, för när han hade vaknat på morgon hade han äcklats av sig själv, över hans patetiska sida. Det var nog därför det smakade så illa.
Men precis när han skulle ställa undan brödet såg han något grönt i hörnet på det; Mögel. De uppstötningar han tidigare bara haft i tanken kom hastigt ikapp verkligheten. Sekunderna senare hängde han över toalocket och lät den vidriga spyan lämna hans mun och träffa toalettvattnet. Det såg ut som ärtsoppa med sin smått gulaktiga färg och det korniga mönstret. Fy fan, vilken början på dagen.
På brödpåsen läste han “bäst före 1/12 14:58”. 7 dagar gammalt bröd. Det var tydligen att han inte var van att bo själv, och knappast fått in några rutiner när de gällde matinköp. Efter att ha kollat igenom kylskåpet hittade han fyra saker som gått ut; Två paket mellanmjölk, en jäst och en tacosås som börjat mögla. Robin föreställde sig alla bakterier som fanns där, och såg den tanten med stor näsa från “Rent hus” framför sig.
Hans ringsignal “So this is Christmas” börjar spela på hans mobil. Att han hade en jullåt som singal berodde på att Comviq hade skickat ut den gratis, och sen hade det inte blivit av att byta. Robin svarade “Hallå?” med frågade röst, för att utan att behöva säga något mer få reda på vem det var som ringde, den funkade. “Hej, det är Calle. Läget?”.
Calle. Det tog ett par sekunder innan Robin kom på vem det var; En gammal vän från Knivsta, staden har brutit upp med nyligen. Calle undrade om han kunde sova hos Robin ett par dagar med start nästa dag, något som han inte alls hade något emot. Spontant svarade han att det gick bra och eftersamtalet började städandet få sin fart. Egentligen hatade han att städa men den här gången gick de lätt. Det var någon slags feminin sida hos honom som visade sig, tänkte han, eftersom han kunde se skillnaden och njuta av den i samma stud.
Efter tre timmars städning var han klar. Fan så duktig han var, så vuxen. Aldrig mer att han skulle låta det var stökigt, för det här nöjt han av. Att se en smått julpyntat, vacker lägenhet samtidigt som musiken spelades. Han kände sig som en kung. På radion spelades “You´re the inspiration” med någon stenåldersgrupp han inte visste namnet på. I soffan la han sig i en avslappnad raklång ställning och tittade runt i rummet innan han slöt ögonen och fantiserade om sitt slott, sin lägenhet, som var så vacker att vem som helst skulle vilja bo där. Just nu levde han i sitt Utopia.
Den frukost som han brukade älska smakade äckligt den här morgonen. Trots att smaken fanns där var den ungefär lika tilltalande som de sura uppstötningarna som kan komma när man ätit för mycket pizza, liksom att smaken finns där men den är bara äcklig. Hans rus han fått i duschen igår verkade ha varit kortvarigt, för när han hade vaknat på morgon hade han äcklats av sig själv, över hans patetiska sida. Det var nog därför det smakade så illa.
Men precis när han skulle ställa undan brödet såg han något grönt i hörnet på det; Mögel. De uppstötningar han tidigare bara haft i tanken kom hastigt ikapp verkligheten. Sekunderna senare hängde han över toalocket och lät den vidriga spyan lämna hans mun och träffa toalettvattnet. Det såg ut som ärtsoppa med sin smått gulaktiga färg och det korniga mönstret. Fy fan, vilken början på dagen.
På brödpåsen läste han “bäst före 1/12 14:58”. 7 dagar gammalt bröd. Det var tydligen att han inte var van att bo själv, och knappast fått in några rutiner när de gällde matinköp. Efter att ha kollat igenom kylskåpet hittade han fyra saker som gått ut; Två paket mellanmjölk, en jäst och en tacosås som börjat mögla. Robin föreställde sig alla bakterier som fanns där, och såg den tanten med stor näsa från “Rent hus” framför sig.
Hans ringsignal “So this is Christmas” börjar spela på hans mobil. Att han hade en jullåt som singal berodde på att Comviq hade skickat ut den gratis, och sen hade det inte blivit av att byta. Robin svarade “Hallå?” med frågade röst, för att utan att behöva säga något mer få reda på vem det var som ringde, och som majoriteten av gångerna funkade det nu också. “Hej, det är Calle. Läget?”.
Calle. Det tog ett par sekunder innan Robin kom på vem det var; En gammal vän från Knivsta, staden har brutit upp med nyligen. Calle undrade om han kunde sova hos Robin ett par dagar med start nästa dag, något som han inte alls hade något emot. Spontant svarade han att det gick bra och eftersamtalet började städandet få sin fart. Egentligen hatade han att städa men den här gången gick de lätt. Det var någon slags feminin sida hos honom som visade sig, tänkte han, eftersom han kunde se skillnaden och njuta av den i samma stud.
Efter tre timmars städning var han klar. Fan så duktig han var, så vuxen. Aldrig mer att han skulle låta det var stökigt, för det här nöjt han av. Att se en smått julpyntat, vacker lägenhet samtidigt som musiken spelades. Han kände sig som en kung. På radion spelades “You´re the inspiration” med någon stenåldersgrupp han inte visste namnet på. I soffan la han sig i en avslappnad raklång ställning och tittade runt i rummet innan han slöt ögonen och fantiserade om sitt slott, sin lägenhet, som var så vacker att vem som helst skulle vilja bo där. Just nu levde han i sitt Utopia, nästan. Det enda som sakandes var en flickvän, en prinsessa, nämligen en viss Emilia.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Vill du ha fler besökare till din blogg och chansen att vinna ett presentkort på SF för 300 kr och en spotify invite?
Bli medlem här:
http://www.bannerutbyte.se?r=58289
Postat av: nina
Sv: Ja! Alla julkalendrar nuförtiden är jättetråkiga, som den som är i år, jag har tittat typ fem minuter på den. En julkalende KAN inte vara i rymden. Det funkar liksom inte! Och den där som killen fick en fotboll på huvudet för några år sedan? Nej, Greveholm, Sunes jul, Kaspar i nudådalen, karusellerna sover och pelle svanslös ska det vara! :D
Postat av: Aline
Nej du, verkligen inte! Jag gillade verkligen Mysteriet på Greveholm, Pelle Svanslös och Sunes Jul.. det här är ingenting jämfört med det! De gamla julkalendrarna är så mycket bättre, nu för tiden ska det vara så himla modernt och liksom.. hur ska man förklara..? Jag gillar helt enkelt de gamla bättre!
Åh, vad härligt! Då ska jag ta tag i den läsningen och det ser jag verkligen fram emot :) Tack för tipset! :)
Postat av: HANNAH
Mode och mode. Många tror att allt som syns på catwalen ÄR mode. Mode är självklart det oftast designer väljer men därifrån jag hittat den bilden jakandjil.com/blog hittar så coola outfits där folk har sin egna stil och just den bilden blev jag kär i för det var inte dom vanliga tighsten utan det var en rosa detalj. sådär udda, sådär annorlunda och därför så fräckt!
Postat av: naztybunny
Hejhej kikar in, allt bra? :)
Trackback
