...medan jag sitter inne. Känslan av att sitta inomhus i ett varmt rum med dålig luft samtidigt som man sneglar ut genom fönstrena och ser hur solen bleker gräser får mig att känna mig dum i huvudet. Jag sitter här och gör annat än att vara ute, det värsta är att jag gör det ofta, hemma också. Jag kan sitta vid datorn och spana ut och tänka - Vad varmt och skönt det ser ut på samma sätt som man ser på reklamannonser i Apollo, där någon fotomodell ligger i solen tillsammans med en drink i en solstol på en finsandkornsstrand. Jag borde gå ut, men samtidigt tänker jag: "Äh, jag börjar ju ändå om tjugo minuter", typ som att de där tjugo minutrarna inte skulle uppskattas. Men det är klart jag skulle. Vara där ute och suga in mig friskluft och tänka på hur fint vädret är, det måste ju vara ett tecken på att jag är ute för lite?

Som när jag är på stan och shoppar, det blir liksom som att man snackar om själva händelsen.

- Åh, vad kul det här är!
- Ja, att vi inte gör det här oftare.
- Mhm, verkligen asnice.
- Jaaa!!
- Haha, faktiskt.

Några minuters paus.

- Mhm, roligt, kul. 
- Och vädret var nice också.

Så fortsätter det så. Men det är en fin känsla ändå, att bara finnas samtidigt som man utrycker sin kärlek till det man gör. Fint. Nu ska vi avveckla företaget!