Jag satt och läste hela vägen på bussen i morse. I en och en halvtimme satt jag och läste om ett par olika författare, det var nog det tråkigaste jag läst på länge. Och vet ni vad? Jag gjorde det helt i onödan, för idag har jag genomfört mitt sämsta prov någonsin. Ett par sekunder efter att ha ögat igenom pappret bestämde jag mig för att lämna in pappret direkt. Några minuter gick och jag satt fortfarande kvar, det var ju lika bra att försöka tänkte jag. Men nej, NEJ! Det hjälpte inte. Inte för allt i världen. Istället blev jag mer och mer frustrerad och lämnade pappret, sa ett par ord till läraren och gick.

Vad gör man när man misslyckas? Hört att man träna bort ilska och stress. Tydligen frigörs endorfiner. Men istället gick jag till cafeterian utan att ha en aning om vad jag skulle köpa. Kanske en penna, en macka. Det första jag såg var en bulle, en kanelbulle med massa pärlsocker på. Det fick bli den. Jag åt. Tröståt! TRÖSTÄTARN’!

Kompenserade det genom att bara äta en hög med rivna morötter till lunch. Är jag på väg att bli galen? Vad händer med mig?